Igår var det ett nytt landstingsfullmäktigesammanträde och som vanligt var det ett flertal intressanta ärenden på dagordningen. Inte mindre än tre av dagens ärenden behandlade den mat som serveras på våra sjukhus och vikten av helhetsupplevelsen som måltiden kan och bör ge. Inte helt förvånande har vi alla samma syn på matens betydelse; våra måltider måste tillföra så mycket mer än bara näring och detta beskrev Anna Starbrink väl i några av dagens inlägg. Skillnaden föreföll snarast ligga i det syfte som utredningen ska ha. Oppositionen med MP som främsta företrädare var mycket tydliga med att valmöjligheter är bra så länge man väljer deras alternativ. Möjligen kan jag tycka att syftet med att tillsätta en utredning faller om man redan på förhand bestämt vad den ska mynna ut i. Detta till trots fattades beslut om att tillsätta en måltidsutredning. Lika glädjande var beslutet om att ge SLSO och SöS möjlighet att själva på lokal nivå avgöra vilken mat de ska servera sina patienter och hur de kan se till att deras patienter får en så gemytlig matupplevelse som möjligt.
Något frustrerad blev jag när diskussionen om Karolinska Huddinges framtida roll dök upp ännu en gång. Det som tröttar mig är att man framställer att den fantastiska verksamhet som bedrivs på den södra delen av vårt universitetssjukhus skulle vara hotad trots att majoriteten gång på gång - och så även igår - bedyrat att Huddingedelen av Karolinska Universitetssjukhuset fyller en viktig funktion och så kommer att göra också sedan nya Karolinska i Solna är invigt. Mycket av det arbete som bedrivs i Huddinge är ovärderligt och det borde väl stå självklart för alla att också södra Stockholm behöver sitt universitetssjukhus.
En annan intressant fråga som lyftes via en interpellation från Birgitta Sevefjord (V) handlade om missbruket av värktabletter. Diskussionen tog sitt avstamp i de larmrapporter som presenterades i januari angående unga kvinnors ökade riskbruk av paracetamol och också det ökande antal suicidförsök bland unga kvinnor med hjälp av receptfria värktabletter. Birgitta Rydberg, som besvarade interpellationen, presenterade Läkemedelsverkets statistik där det framkom att varken försäljningen av läkemedel innehållandes paracetamol eller antalet suicidförsök ökat efter avregleringen. Klokt nog påtalade hon också att statistik inte visar på hela sanningen och att det kan vara så att unga kvinnor äter fler tabletter med paracetamol samtidigt som någon/några andra grupper minskat sitt intag. Det är omöjligt att veta utifrån den statistik som finns tillgänglig.
Oavsett vilket förbrukningmönster som är det objektivt korrekta så går det inte komma ifrån; allt för många människor - yngre som äldre - tar en tablett för att bota problem som ett piller möjligen på kort sikt kan lösa. Trist nog behövs ofta mer långsiktiga lösningar och krävande lösningar när det gäller besvär som orsakats av vår livsstil oavsett om det handlar om huvudvärk som beror på stress i vardagen, övervikt eller sömnproblem. Frågan måste därför bli; vad kan vi göra för att hitta metoder för att hjälpa människor med att bättre hantera vardagen? Skolhälsovården är naturligvis jätteviktig, liksom de hälsofrämjande insatser som vårdcentralerna kan hjälpa till med.
En annan interpellation som dök upp handlade om expressbussar i avvaktan på Spårväg Syd. Det tänker jag inte protestera en sekund mot. Mer intressant är att vi igår fick lära oss av miljöpartiets företrädare i landstinget att det inte fanns några hinder mot att införa bussfiler på Glömstaleden. Det är inte riktigt det intrycket jag fått efter att ha lyssnat på MPs lokala företrädare under kommunfullmäktige i Huddinge. Jag skulle oerhört gärna se att partiets företrädare enas i frågan så att vi kommer vidare och äntligen får den Södertörnsled vi så väl behöver för att också kollektivtrafiken ska kunna fungera bättre.
