lördag 21 april 2012

Men var tog de äldre vägen?

I veckan var det kommunfullmäktige igen i Huddinge med massa spännande ärenden på dagordningen. Tyvärr följde vi den gamla vanan att inte ta oss igenom alla ärenden varför ett av de mest intressanta; interpellationen om ungdomslöner i Huddinge blev bordlagt till nästa sammanträde. Däremot debatterades allt ifrån situationen för de barn som växer upp under knappa förhållanden (jag vägrar säga barnfattigdom eftersom det är föräldrarnas ekonomi och förutsättningar det handlar om), till ekologisk kompensation och kollektivtrafikplaner samt det största ärendet: Huddinges årsredovisning för 2011.

Ekonomin ser bra ut vilket känns toppen eftersom det skapar goda förutsättningar för framtiden. Märkligt nog uteblev diskussionen kring de äldre i Huddinge vilket jag ser som lite besynnerligt eftersom de utgör en så viktig del av vårt samhälle. Därför valde jag att gå upp för att berätta hur vi i Folkpartiet i Huddinge tänker på ett mer generellt plan.

Det här är vad jag sa:
Vi slutar inte vara individer med egna intressen, preferenser och drömmar den dag vi fyller 65 och inte vid 80 heller för den delen. Därför är det så självklart att vi även sedan vi börjar behöva hjälp för att få vardagen att gå ihop, ska få det stöd vi behöver för att kunna fortsätta vara unika.

Möjligheterna att välja vem som ska hjälpa oss med det vi inte klarar själva har ökat i och med införandet av valfrihetssystem och arbetet med att se till att tjänsterna också utförs och håller en god kvalitet har kommit en bra bit på väg men behöver så klart fortsätta.

Med risk för att låta som en reklampelare för Norrlands guld så vill jag påpeka att möjligheten att kunna fortsätta vara sig själv förutsätter möjlighet att kunna välja de aktiviteter som ger en livskvalitet - i stort så väl som i smått, också efter det att kroppen inte längre hänger med fullt ut.

Ska vi vara krassa så är en tillvaro med socialt innehåll inte bara värdefullt för individen. Det är också lönsamt för kommunen eftersom det ökar förutsättningarna för en friskare ålderdom. Därför är det arbete som påbörjats med att öka möjligheterna till en aktiv tillvaro, bland annat genom projektet Socialt innehåll - samvaro, inte bara värdefult utan också nödvändigt för att vi ska kunna erbjuda en äldreomsorg värd namnet.

Dokumentationen kring vem man är och vad man gillar att göra i kombination med en reell delaktighet i sin egen genomförandeplan är också det A och O för att livskvaliteten ska kunna bevaras. Självklart måste man få möjlighet att bestämma över sin tillvaro både i det lilla vardagliga inom hemmets väggar och utanför i fråga om aktiviteter som tillför tillvaron liv.

Vid en så viktig debatt som årsredovisningen ska naturligtvis också de äldre i Huddinge uppmärksammas. Trots allt utgör de äldre inte bara en väsentlig andel av Huddinges befolkning, de är också en viktig resurs.