Vård efter behov också för äldre

Sammanträdet i landstingsfullmäktige idag blev kort och men precis som vanligt var det flera viktiga ämnen som avhandlades. Även om det aldrig är möjligt att säga vilka ämnen som är viktigast så finns det alltid ett par ärenden som utmärker sig och får hjärtat att klappa lite fortare och denna gång var det bland annat Thomas Eriksson (MP) viktiga interpellation om psykiatrisk vård för äldre som stod i fokus för min del. Bakgrunden till interpellationen var att Socialstyrelsen i början av året släppte en rapport där det med all tydlighet framkommer att äldre inte får tillgång till den behandling de har behov av i samband med psykisk ohälsa. Den behandling som vanligen ges är läkemedel trots att äldre ofta har en högre risk att drabbas av biverkningar som förvärrar situationen ytterligare. Eftersom rapporten tar sitt avstamp på nationell nivå ville han veta hur situationen för äldre ser ut vad gäller behandling av KBT hur stor andel som behandlas med psykofarmaka eller kombinationer med psykofarmaka och om det finns behov av att vidta särskilda åtgärder för att säkerställa att äldre med psykisk sjukdom uppmärksammas och får rätt vård. Ämnet var alltså ruskigt viktigt av den uppenbara anledningen att det inte är ok att någon grupp får en sämre vård och det är ännu mer skruttigt om det drabbar människor som redan befinner sig i ett underläge.   

Birgitta Rydberg berättade som ansvarigt landstingsråd om de satsningar som gjorts på området som tidigare varit ruskigt eftersatt. Vi är långt inte på något sätt i mål ännu men situationen har förbättrats och en god psykiatrisk vård för äldre är nu ett prioriterat område. I rapporten som är en skrämmande läsning pekar man på flera förslag till förbättringsåtgärder och glädjande nog har flera av dem redan införts i Stockholm såsom tillgång till särskilda mottagningar/team som kan erbjuda både stöd för äldre som lider av psykisk ohälsa och konsultativt stöd och kompetenshöjande stöd riktat till primärvård och geriatrik. Något förvånande ifrågasatte Thomas Maria Beroendecentrums arbete inom området och tyckte att det var att skjuta vid sidan av målet. I mina ögon var det just Thomas som sköt bredvid målet där eftersom det inte helt sällan finns en koppling mellan psykisk ohälsa och självmedicinering eller missbruk och när vi vet att allt fler medelålders och äldre – inte minst kvinnor – har ett missbruk är jag själv snarast redo att applådera att också Maria Beroendecentrum finns med i arbetet med att hjälpa äldre med psykisk ohälsa att må bättre.  

I mitt anförande var jag inne på vikten av information – både till allmänhet och till vårdgivarna inom primärvården – och de behandlingsinsatser som kan erbjudas utanför psykiatrin. Kompetensen hos primärvården är naturligtvis A och O eftersom det är de som först kommer i kontakt med människor som mår dåligt och som blir de som måste kunna tolka tecknen för att äldre, som ofta har andra symptom än yngre med depression, ska kunna få rätt behandling och stöd oavsett om det sker inom primärvården eller psykiatrin. Psykiatrins kompetenshöjande och konsultativa uppdrag är naturligtvis guld värt men i de lägen man har en fundering eller behöver dubbelkolla något så är de beslutsstöd framförallt riktat till vårdgivarna av storvikt; det måste vara lätt att göra rätt och det förutsätter lättillgänglig information.

Behandlingsrekommendationerna är de samma oavsett ålder vilket innebär att många äldre som mår psykiskt dåligt – precis som yngre – och självklart under förutsättning att besvären inte är för allvarliga, torde ha stor nytta av att primärvården i allt högre utsträckning erbjuder psykosocialt stöd, t.ex. i form av KBT via kurator eller psykolog.  

Jag tror också att den information som riktas till allmänheten, till människor som själva mår dåligt eller deras anhöriga, t.ex. Vårdguiden där det finns bra information om depression hos äldre, är superviktig. Ju mer information man har tillgång till desto lättare är det att själv uppmärksamma när något är galet och också att ställa rätt frågor och att lyfta välmotiverade krav i kontakten med sin läkare. 

Det är alltid glädjande när det kommer upp en fråga under fullmäktige där det är uppenbart att mycket hänt och mycket är på gång sedan problemet uppmärksammades och så är det verkligen när det gäller psykiatri för äldre. Det är hög tid att området prioriteras för det är en förutsättning för att våra äldre ska kunna få rätt stöd.