Pengar är inte allt

Enligt SvD byter V namn till Välfärdspartiet om än blott för en dag i syfte att markera att de kommer att satsa mer på välfärden än alla andra partier. Högberg skriver att det låter mer trovärdigt än när partier på den blåa kanten gör det samma. Jepp, han har rätt, det låter trovärdigt. Det är inte ett dugg förvånande att V vill satsa hur mycket pengar som helst - oklart var de ska komma ifrån - på välfärden. Lite mer otippat känns det fortfarande att just V ser pengar som lösningen till alla problem.

För mig känns alternativet att ösa in aldrig sinande resurser kontraproduktivt; pengar tenderar att ta slut och när de är väck så finns det inte heller något kvar till de mest skriande behoven - i det här fallet de som har störst behov av stöd och de minsta egna resurserna. Med tanke på att behoven också kan antas öka i och med vår åldrande befolkning så verkar det klart mer vettigt att vi ser till att få ut så mycket valuta som möjligt för våra skattepengar istället så att vi kan värna vår välfärd.

Utifrån mitt perspektiv är det klart smartare att sikta på att förbättra det förebyggande arbetet på bred front, att förbättra det stöd som ges för att förhindra missar som både medför lidande och kostnader samt att, när behoven väl uppstår, snabbt komma in med rätt stöd i rätt omfattning. Förbättringar på dessa områden medför både minskat lidande och minskade kostnader. Vi kan kanske hitta roligare saker att göra för pengarna istället för att kasta dem i sjön, t.ex. förgylla tillvaron en smula för äldre och för sjuka? 

Vinsten av vinster för mig, för dig och för Ohly?

I Rapports morgonsändning den 18 maj förklarade Lars Ohly att en av de för honom viktigaste frågorna inför valet är "världens bästa välfärd utan vinstintressen" och att Vänsterpartiet är allt för ensamma om att driva frågan.

Det finns en mycket god anledning till att Vänsterpartiet upplever ett dåligt stöd i frågan; de flesta av oss andra inser att ekonomiska incitament har fördelar. Jag är helt övertygad om att Ohly & Co har goda intentioner och menar väl. Däremot häpnar jag gång på gång över den avsaknad av realism som kännetecknar partiets politik. Jag tycker till och med att deras budskap skulle vara lite charmigt om det inte vore så att förslagen som ploppar ut har en så dålig verklighetsförankring att de vid ett praktiskt genomförande skulle leda till att de grupper som partiet säger sig värna om tveklöst skulle få det sämre.
 
Må vara att vinster i vården inte har ett egenvärde. Den primära vinsten av samarbete med en bredd av olika kompetenta vårdgivare (och ja, möjlighet att göra en vinst är en förutsättning för att någon ska driva ett företag oavsett om vi talar om privata vårdgivare, frisörer eller bilmekaniker) är att det medför en billigare och i många fall också bättre vård. En billigare vård ökar förutsättningarna för att tillföra resurser till andra områden där pengarna bättre behövs.

Detta gynnar oss alla och bidrar framförallt till att de i störst behov av stöd får den vård som de behöver och själva önskar snabbare. Birgitta Rydberg ger i sin blogg några konkreta exempel på vad välfärd med just vinstmöjligheter gett vid upphandlingen av beroendevård, psykiatri och operationer mot grå starr.

För mig är en av politikernas viktigaste uppgifter att värna om och använda skattepengarna på ett så ansvarsfullt och effektivt sätt som möjligt. Detta för att vi alla - speciellt de som har störst behov - kan få ut så mycket välfärd som möjligt av det vi betalar in.  Tror ni att Ohly håller med?