I SvD idag beskrivs en ny metod där en nervstimulator opererats in med goda resultat på några personer med kronisk värk och där stimuleringen anpassas efter bärarens aktivitet och kroppsställning. Bravo!, Excelente!, Magnifico!, Espléndido!, tänker jag och hoppet väcks igen om att alla andra med kronisk värk ska slippa ifrån eländet.
Samtidigt presenterar Jan Björklund en reform om att erbjuda elever i årskurs sju til nio, och som är riktigt duktiga på matematik, inom natur- eller samhällsvetenskapliga ämnen, möjligheten att gå i specialklasser där deras behov av utmaningar tillgodoses, där deras möjlighet att utvecklas vidare och bli ännu bättre stimuleras och där viljan och motivationen inför fortsatta studier grundläggs. Ylva Johansson (S) protesterar naturligtvis utifrån att förslaget skapar en urvalsskola ty i den skola hon vill se ska alla vara medelmåttor - ingen ska naturligtvis halka efter men ingen ska heller få det stöd som behövs för att sticka ut på ett positivt sätt; för att utveckla sin fulla potential, för att på sikt kunna bli genial och kanske till och med bidra till forskning som bidrar till en bättre värld.
Alla kan naturligtvis inte bli framgångsrika forskare som förbättrar världen och det är knappast heller önskvärt - alla människor och alla olika kompetenser är viktiga. Men det förändrar inte att vi också måste tillåta elever som har särskilda förmågor att utveckla dessa, att uppmuntra deras framsteg och stimulera deras utveckling så att också deras behov tillgodoses. Den förhoppningsvis snart utrotade Jante får inte fotsätta stå i vägen för studiebegåvade barn och ungdomar med ett avundsjukt grin på läpparna.
Skriver om spetsutbildningar gör: SvD, Expressen, Aftonbladet, Ida Lindh, Malin Danielsson, Helene Odenljung, Mary X Jensen och Rasmus Jonlund.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar